palme_affisch

 

På juldagen såg jag den första delen av dokumentären om Palme som sändes på SVT. Med tanke på att mitt Palmevurmande kom med modersmjölken är det svårt att riktigt veta vad jag ska tycka om den, kanske har jag svårt att vara objektiv. Å andra sidan verkar jag inte vara ensam, när jag surfar runt och letar efter recensioner går det knappt att hitta ett kritiskt ord, alla är helt förundrade. Det var först igår jag läste något negativt, och då var det inte en recension utan en kritisk krönika i Aftonbladet.

Förutom det uppenbara att det är övervägande positiva delar av Palmes gärning som visas (hittills i alla fall, har inte sett den på bio eller andra och tredje delen än) tycker jag att det är lite snuttifierat. Jag vill ju ha mer! Jag vill såklart gotta ner mig och få snaskiga detaljer men framförallt behövs en omgivande samhällskontext. Läste att Göran Greider (okejrå, en till kritisk röst, vad annars) tyckte att arbetarrörelsens betydelse är bortklippt. Greider menar att Palme kunde vara och blev den han var på grund av att han verkade i symbios med arbetarrörelsen, och därför är det mycket märkligt att det enbart är fokus på honom som person. Och jag kan inte annat än att hålla med. En bra jämförelse är hur P3 Dokumentär tar sig an sina ämnen och hur de alltid tar utgångspunkt i det politiska klimat som råder och som förklarar detta utförligt. Med ett sådant helhetsperspektiv undviks snuttifiering och gör kronoligiskt berättande mycket mindre hackigt. Men givetvis är det en mycket välgjord dokumentär och absolut värd att se. Och så hoppas jag givetvis på mer götta i kommande avsnitt!

/Johanna