Igår var mina föräldrar här och då lyxade vi med att inte enbart titta på barn-TV eller skriva tenta, utan titta på Robinsonfinalen! Nu har jag ju inte sett Robinson tidigare den här säsongen, så rätta mig om jag har fel, men här är mina funderingar:

  • Är det inte lite märkligt hur man gör TV nuförtin? Allt är så himla meta. Okej, ingen vidare fräsch spaning, men jag reagerade just för att Robinson funnits så länge och därmed tydligt ändrat formatet lite. Vilket ju inte är så konstigt såklart. I vilket fall, mitt i tävlingsmomenten började deltagarna att kommentera tävlingen och deras egen insats, vilket resulterade i att deras funderingar liksom blir det viktiga och tävlingen hamnar lite vid sidan om. Och sådär är ju jättemånga program, i Halv åtta hos mig till exempel, får man ofta se deltagarna prata enskilt om hur de äter maten och vad det smakar, ja till och med vad de pratar om, istället för att bara visa själva middagen. Jag har ofta undrat varför man gör så, är det verkligen det tittarna vill ha?  Måste vi ha allt skrivet på näsan?
  • Idag rasar  Aftonbladets läsare  mot att fel person vann, och allt var den ondskefulla tjejpaktens fel. Det finns två bisarra sidor av det här: 1. Robinson är som vilken såpa som helst, det är ingen överlevnadstävling. Det behöver inte vara den mest “värdiga” som vinner. Det är inte det grejen går ut på. Varför är det så svårt att förstå? 2. Alltså hur var det egentligen Robban gick så långt första gången han var med i Robinson? Han bildade en pakt med fyra andra killar. Visst var det ingen som brydde sig då? Just angående könsaspekten menar jag. Vad jag minns var det ingen som var skärrad över att inga tjejer fick vara kvar. Tydligen är kvinnor som organiserar sig  läskiga och anses hotfulla. Till och med i ett tramsiga underhållningsprogram.

/Johanna