Jag tror den lilla pausen jag tog mellan det sjuttonde och de resterande fem avsnitten av Revenge var välgörande för mitt totala intryck av säsong 1. Serien har pågått riktigt länge, med uppehåll och annat men jag tycker höjdpunkterna varit ganska väl utspridda över säsongen och ändå hade de tillräckligt med ess kvar i rockärmen för att fullkomligt bombardera de sista fem minutrarna av avsnitt 22. Jag är villig att acceptera det mesta, utom kanske just en liten detalj rörande ***spoilervarning*** mitt gamla hatobjekt Amanda. Ni som sett vet vad jag menar. Och ja, extra bra att de tog kål på den där hunden till slut, av alla orealistiska saker i denna serie var det hundens fantastiska livslängd som irriterade mig mest.

/Linde