Just nu är det mycket på alla fronter. Men jag  bjussar ändå på två (helt oviktiga) funderingar:

  • Tittade på Min sanning från i veckan. Denna gången var det Alexander Bards liv som avhandlades och jag skulle förstås kunna sparka in en öppen dörr och raljera över karln. Men det vore ju bara tråkigt. Det jag undrar över är programmets fikamoment. Vad i hela friden ska det vara bra för? Ville redaktionen vara lite spexiga och sticka ut? Dumt, för det var varken roligt eller nyskapande. Bara märkligt.
  • SVTplayade även veckans Babel. Hyfsat intressant diskussion om huruvida pengar blivit religion, men det jag är mest fascinerad över är Katrine Kielos hållning. Herregud vad rak hon är. Nästan onaturligt bra hållning. Mina tankar denna vecka handlar således inte om det finansiella systemet är på väg att kollapsa utan vår tro på det, utan hur sjutton hon gör.  Min ostbågskropp vill helt enkelt inget annat än att ha Katrines bästa träningstips.

    Jadu, bättre än såhär blir det dessvärre inte.

    /Johanna