En av mina absolut bästa serier är Buffy the vampire slayer.  En del vet att Joss Whedon skrev den som ett slags feministiskt verk, där kvinnor inte bara tar plats utan är utåtagerande och vägrar vara objekt.  Och givetvis är det fett som tusan. Men det räcker inte, Buffy har definitivt fler strängar på sin lyra.  Det allra allra bästa är nog ändå manuset och alla små finurligheter som dyker upp i tid och otid.  Det är här jag känner att jag måste Buffymissionera, då en del avfärdar det som en vanlig high schoolserie med övernaturliga inslag. Inget kunde vara mer fel!  Smarta populär- och finkulturella referenser förekommer i varenda avsnitt och inte minst Buffy själv är sylvass till och med i vampyrerfighter.

Läser för tillfället en alldeles fantastisk avhandling om Buffy där författaren skriver om just vikten av humor och hur det är kopplat till intelligens. Hon menar att de allra svåraste elakingarna som Buffy med vänner måste bekämpa är de som även kan tvåla till dem rent verbalt. Och det är så hela serien jobbar; kombinerar humor med intelligens. Eller vad sägs om när Faith är sen till ett möte i bibliotekt och Buffy säger: “The girl makes Godot look punctual”? Så bra.

/Johanna