Det finns mycket att vara stressad över dagar som dessa, och när fritiden är knapp blir tv-tittandet lidande. Alldeles särskilt nu i dystra februaritider när tv-kanalerna öser intressant tv-utbud över en stackars tv-junkie som yours truly. Vissa serier inser man att man redan från start får släppa, inga nya får plats på arenan. Vissa kämpar man på med, och andra passar faktiskt in i vardagen på något märkligt vis. Ponnyakuten och Antikrundan, och bonusen På Spåret brukar faktiskt hinnas petas in tack vare excellenta SVT Play. Dessutom erbjuder det en viss tidspress för att se de inköpta serierna, och idag hann jag se första avsnittet av Sherlock med minsta möjliga marginal, och jag avslutade äntligen ett halvtittat avsnitt av Homeland från förra veckan. Härligt när man får känna sig duktig av att ha “bockat av från att göra-listan”.. Tillbaka till Sherlock så måste jag säga att det var ett utmärkt avsnitt. Inte för klurigt, och mycket innehållsrikt. Kanske var det allra sista slutet lite i överkant, men i övrigt har jag inget att anmärka på. Se det!

/Linde