Bild från Svt.se

Jag kan inte sluta förundras över Mitt I Naturen-Martin. Mannen är ett fenomen! Hur man år efter år kan uppbåda sådan entusiasm för blodiglar och brunns-ålar och skogsharar är över mitt förstånd. Han ger sig ut på skotertur i snöstorm, går upp mitt i natten för vargspaning i ösregn, dyker ner i iskallt sumpvatten för att lokalisera en abborre och tillbringar tiotals timmar i ett gömsle för att få syn på en björn. Alltid lika strålande positiv. Alltid lika genuint intresserad. Och jag fullkomligt älskar hela Mitt I Naturen-konceptet. Här kan vi tala om verklig reality show. Här friseras inga sanningar. Här bjuds vi på 29 minuter bilåkande och snöspanande över tomma landskap innan vi i programmets sista minut kanske får se en skymt av toppen av det efterspanade lodjurets svans. Eller så får vi i 5 minuter se Martin krypa runt sin skoter i jakt på en lämmel som tagit skydd därunder. Eller, så får vi bli smittade av Martins totala lycka över framlockade lavskrikor som äter ur hans hand. Det gott folk, är vad jag kallar utmärkt programledarskap!

 

/Linde